
Så är det tisdagkväll och mörkt som i säcken, oktober plötsligt och vi går mot vinter igen.
Idag har jag varit med våra äldsta familjemedlemmar till sjukhuset och kollat ögon. Tyvärr kan inte morbror Holger vänta sig nån syn åter, han blev lite ledsen så klart och sa att det har varit så mycket sjukdomar så nästa gång det kommer nåt så är det nog slut.
Klart det känns så när det kommer stroke, lunginflammation, benbrott o hudåkommor i en enda lång rad o man är 88 fyllda. Han har hämtat upp sig otroligt bra och vi for förbi sportaffären på hemvägen för att köpa ett knäskydd som idrottsskadade använder för att hålla knäskålen på plats, så han kanske kan gå utan att få så ont i knät. Vi håller tummarna för det!
Skam den som ger sig. I lasarettsbaren fikade vi och firade kanelbullens dag i förskott jag som nästan aldrig fikar sötsaker tycker den ligger i halsen ännu. Fast god var den!
Jag har gått min promenad förbi alla de där ställen jag beskrev förut och det är varmt ute +10 så det finns inget att klaga på i den vägen.
I måndags pratade jag med min dr och jag ska få remiss till både neurolog och smärtklinik och det känns skönt. Man kan visst med framgång spruta i nervrötter och få lindring mot neurogen smärta - tänk vilket lyft det skulle bli. Hur lång kön är vet jag inte men man får väl vänta på sin tur.
Till helgen ska jag i alla fall roa mig med döttrarna i Umeå och två barnbarn oxå det ska bli kul.
Vi brukar ju få många goda skratt så det ser jag fram emot. Shopping i den mån man orkar och börsen tillåter, jag har en restskatt att betala också denna månad. Caisa "hotar med" att vi ska gå på Lottas och käka och det låter ju trevligt har hört mkt gott om deras mat.
Imorgon går reveljen kl 05.00 det är bassängträning och arbete som gäller. .sen är jag ledig fredag och då reser vi mot Umeå. Med lite Ipren så kommer man långt 34 mil åtminstone.
Innan jag åker dit måste jag få ihop ett bröllopstelegram till makens kusin som gifter sig på lördag. Efter många år och två tjejer så har de beslutat att gifta sig. Inget oöverlagt alltså.
Det är bara att lyckönska.
Nu tror jag man intar ryggläge och läser i sin nya tidning som kom idag lite fjantiga noveller och romantik till knäna är ungefär vad man nu behöver...så glömmer man ontet en stund.
Kram på er alla glada paraplynissar!
Nonna
1 kommentar:
Hälsa döttrarna och ha en trevlig stund i Ume.
Lottas känner tom jag till. Var där å käka med en Umebo när vi gjorde vår mc-tur 2004. Wienersnitzeln är god iaf. Å nu när de inte röker inne längre är den nog ännu godare.
Hoppas du får snabbt svar på remissen.
Kram
Lillsis
Skicka en kommentar