Om mig

Mitt foto
Västmanland, Sweden
Mamma, hustru, dotter, mormor, farmor, svärmor, syster, syster- o brors dotter, kusin, moster, faster, svärdotter, svägerska,matte o medmänniska.

torsdag 7 februari 2008

På moppe åt Amerika-hållet!


Så är det torsdag och en skön, fast mulen, vinterdag. 0-gradigt och vindstilla var det på min morgonpromenad, inte en enda motionär så långt ögat nådde - jag hade på mig progressiva hjälpmedel så jag såg som en falk.
Efter promenaden så har jag vilat lite och kollat Internet och sen "tryckte jag ner" två Bullens men fiberbröd och sköljde efter med Loka och susade iväg till bassängträningen.

Jag öppnade dörren till bassängrummet väldigt försiktigt, det brukar vara barngrupper där före självträningen men det var minsann helt vuxna självtränare som redan hoppat i plurret.
Nå jag kröp ner i +34 och tänkte på min smärtsyster som vinterbadar - ja inte vet jag det kanske är skönt men man kanske inte ska prova allt man tror är skönt - jag håller mig till värmen.
Bensparkar, cykling och armflax och töjning för 20:- sen dusch och "polering & vaxning", jag smorde in mig ordentligt idag eftersom jag får så klåda på armarna, misstänker ju att det inte alls har med torrhet att göra utan är nervrelaterat. Nu upplever jag Nisses aj-aj under nageln, fast jag har det i handleden, jag kollade i tröjärmen vad det är som sticks???!!hur dum får man bli, det är nervrötterna som sjunger sin klagosång.
Nu får det vara färdigmotionerat för idag.
På lördag fyller min "storgrabb" 15 år, äldst av barnbarnen är han och nu fyller han moppe.
Moppen har han redan, den fixade Per för nåt år sen, men han har inte kört mer än på inhägnat område för träning. Man ska ha "körkort" dessutom och nog är det klokt och jag hoppas att han inte inbillar sig att han ska färdas utan hjälm. Han har ju cyklat i trafik i många år så det ska nog gå bra. Eftersom han går i Laptoptankar så har han önskat sig pengar så då får det bli så. Dessutom har han börjat träna på gym så han blir nog rena rama "hunken" vad det lider. Nyss var han liten och pep omkring på trehjuling, satt i vårt växthus och kastade ner småsten i vattenkannan o tömde ut dem och fyllde på osv. Matberedaren kallade han för "låter illa" så han sa "mormor ska vi ha låter illa" då vi skulle baka eller ha några husliga bestyr för oss. Baka förresten ... vi bakade saffransbullar en gång, då han var ett par år och han stod på en köksstol för att nå upp och titta på hur degen blev till. Han hade fått ny dress av sin mor och var väldans fin.
Jag brukar ju ta på dem en uppklippt plastkasse som förkläde ( de får ha handtagen som hängslen) men denna gång hann jag inte ens dit! Plötsligt tyckte han att assistenten gick alldeles för sakta så han ökade farten - alla grabbar vet ju var gasreglagen sitter - med den påföljden att den lösa degen formligen flög över det arma barnet. "Mormor jag ser ingenting" var första kommentaren då degen hade täppt för gluggarna hans och hängde i stora gula sjok i håret och ansiktet o ner på tröjan. Då var det av med nykläderna och in i duschen alla vet ju hur härligt det är med lös bulldeg, som balsam för hud & hår är det.
Sen fick han ta på rent och fick en kasse över kroppen och sen fick han baka bullar och då var han nöjder. Synd bara att man inte fotade episoden.
Han gillar fortfarande att baka och laga mat och hemkunskapen den gillar han. Nu går han i klass 8 och ska få sitt första betyg till sommaren. Åren de går, man kan inte fatta att han är så stor nu, snart vuxen. När vi lunchade häromdan så sa han "mormor jag ska fara till Amerika som utbytesstudent har jag tänkt" å herregud sa jag då måste nog mormor följa med, "nää sa han du får inte komma in där för du har röstat på kommunisterna" nog har väl mitt hjärta jämt legat åt vänsterhållet, vilka hjärtan gör inte det??, men nån aktiv kommunist har jag inte varit så inte tror jag att de skulle stänga gränsen om jag kom farande...det trodde däremot barnbarnet. Kanske därför han valt Amerika!! Vi hoppas att anfallet går över, det är ju många ideér varenda dag så ibland hinner jag inte ens registrera dem. Det är sunt och bra man ska ha visioner, sikta mot stjärnorna så når du trätopparna - kanske.
Undras om min 08:a har orkat till jobbet hon var kanonförkyld igår, nu ska hon ju skaffa immunitet mot alla barnbaciller, starka o livsvilliga som attan brukar dom vara.
Nej nu kommer maken hem med shoppingkassarna så man får väl bidra med att packa upp, imorgon blir det fläskkotletter med potatismos säger han. Idag blir det upptinad lasagne som vi gjort tidigare med en stooor grönsallad till. Så än äter vi och mår gott.
Några kilon minus skulle inte skada så man får väl ta ett Viktklubbsryck! Måste prova shortsen och kolla om häcken ryms annars blir det hårdkörning inför resan.

Klart slut från Bottenviken!

Nonna


2 kommentarer:

Nisse sa...

Jag tänk de barna. Jag kommer ihåg sonens moppe. "Kan själv" var det som gällde så den stod i vårt dåvarande lilla verkstadsförråd för det mesta, totalt obrukbar.

Sonen är en hejare till mekaniker. En gång fick han för sig att laga gräsklipparen. Jag vete katten hur han bar sig åt med när den startades så kunde militärens rökbomber gå och skämmas.

Han var bättre på att "plocka isär". Han fick sällan ihop något, den lille. Nu när han är stor får han ihop det mesta.

Massa kramar!

babban sa...

Åh, jag skulle velat varit med där i köket när degen lade sig som ett slabbigt täcke över ansikte och huvud. Och hans kommentar "mormor jag ser ingenting", bara så underbart!
Hälsa gossen och gratta från mormorssyster.
Ha det gott och njut av tårtan, det är du värd. Vikten kan man brottas med en annann dag.
Kram Lillsis