Nu knoppas det lätt i hägg och björk, helgen har bjudit på ett fint väder - idag är det lite dystrare, småskurar och blåst. Lars är i stort sett klar med tomten mossrivning och krattning. Igår på MORS DAG var vi till Granåns Handelsträdgård som har ett fint och frodigt sortiment, knubbiga och välväxta plantor och vi handlade en del och planterade lite av dem igår.
Nu får vi väl lyfta in krukorna om det verkar dra mot minus nån kväll det kan det ju göra ännu så klart.
Då vi kom hem från den utflykten stod det en vacker, rosa MORS-dagsros och väntade här hemma. Så klart hade L-S hunnit hit då vi var på vift, hon skulle bli bjuden på middag av sina barn och Per så hon hade väl bråttom hem kan jag tro.
Jag fick oxå Lilla boken om mammor och där finns det guldkorn ska jag säga.
Stockholmsdottern skickade grattishälsning per SMS och sonen han hade nog inte en susning om att det var morsdag för han steker ju som bekant fläsket på Alcudias strand.
Vi besökte svärmor hon fick två blomster från handelsträdgården som hon brukar gilla.
Tyvärr är det kroppsliga läget inte så bra idag, jag är strömförande från nyckelbenet och ner i tummen på vä sida - riktigt elakt är det och det är bara att vänta ut skiten.
Maken ska arbeta em hela veckan så jag får väl vila och hämta upp mig då helt i min egen takt.
Lill-Smill har fått vara ute i koppel nu varje dag och så fort jag tar fram kopplet springer hon till dörren och jamar. Hon är väldigt försiktig, nyfiken på allt som rör sig men rädd om det kommer för nära. Då rusar hon till altandörren och vill in - FORT! Hon får väl träna sig hon ska ju få nån typ av hage här ute som hon kan vara i.
Nej nu måste det bli lunch och innan maken åker till jobbet ska vi handla lite - jag vill ha bärhjälp - och sen får jag se vad det kan bli för lustigheter på em.
Idag säger jag grattis till Karin som redan hunnit bli ++ tänk det är två år sen vi var på ditt stora kalas??!!
Lars har mist sin morbror Hubert som nu somnat in efter att ha legat svårt sjuk sista veckorna. För tre veckor sen pratade jag med honom i telefon och nu är han borta!
Jag säger som prästen i kyrkan "betänk hur få era dagar äro".
Faren varligt!
Nonna
1 kommentar:
Tack för grattis gånger flera. Som du ser så är jag lite "efter" i mitt läsande och tänkande. Tiden går ju så förbaskat fort. Just den här tiden på året skulle man ju kunna stoppa den så att man hann njuta lite också. Bara titta på det gröna och solen som lyser på den. Särskilt så här på kvällen när solen lyser in från "nästan norr" då är det ljuvligt :-).
Många kramar
Karin
Skicka en kommentar