I vår herres hage

Äntligen har regnet dragit bort och solen kommit fram och visat upp sig, nu borde man ta en promenad. Imorgon är det jobb igen och inte är det säkert jag orkar gå ut då. Jag var slut igår efter mina timmar på jobbet så jag sov i tre timmar. Kanske ska jag ta kameran och gå en sväng så får man lite luft. Har varit till frissan idag och nu är jag kort-korthårig - huvva det finns inte mycket att bekymra sig om. Snagg är ju rätt praktiskt men inte ska jag se ut som Sineád O´Connor o fru Luuk utan lite grand har jag sparat.

Ryggen är inte så rolig just nu och varifrån det kommer vet jag inte, om nacken spökar, eller det är SI-lederna - men det låser sig med en väldig kraft ner i vä ben så man blir som tuppen stående på ena benet fattas bara att man gal också.

Då blir man "en visa" på byn.

Har jobbat lite på en akvarell nu i eftermiddag - jag ska försöka få till något till ett telegram till Majas minne hon älskade ju färger så jag tänkte att om jag lyckas få till något jag godkänner så ska det bli en blomranka och så textar jag en vers från oss. Vi får se hur det går.

Begravningen blir ju den 11 juli och då har det gått en månad sedan hon gick bort - nästan på dagen. Jag tänker jättemycket på henne och jag kan komma på mig med att tänka att det är så förargligt att jag inte får berätta en del saker för henne.

När jag ser ut mot deras hus så väntar jag mig att hon ska komma ut och prata en stund som hon brukade. ..fy vad det är orättvist och sorgsamt att människor inte ska få vara kvar i sin familj och finnas för de sina.

Grannen mitt emot har haft husspekulanter så vi får väl se om vi får nya grannar, själv flyttade dom till Skövdetrakten i våras så de vill ju ha huset sålt här uppe och få chans till ny start med nåt trevligt boende där nere.

Blir tråkigt att dom flyttar för gott men de lever ju i alla fall.

Vi har bra grannar och det är ju inte alla förunnat så vi är tacksamma för det. På våran gata är det 13 hus och det har bytt folk i 5 av dem sen jag flyttade hit 1990. Sen har det varit separationer o dödsfall där den ena parten bor kvar i några hus. 1990 föddes det 7 barn här på gatan och de fyller körkort i år. Nyss slogs de i sandlådan och sparkade boll och spelade bandy på gatan och nu är de myndiga!! Grannbarnen Johan och Therese hade picknick på vår altan och hade korg med saft och kex med sig o sådde blomfrö med mig i rabatten nyss - nu är dom 18 och 21 och har partners. Vart tar åren vägen???

Caisa har nu fått sin bubbelgumpink Dell och nu kan hon skriva S det gick inte på hennes gamla så nu skriver hon S hela dagen och surfar i sängen. Hon är fullständigt överlycklig för den, den är säkert läcker o utan dator kan man ju inte vara!!

Just nu var meterologen i TV och han hade lärt sig ett ord som han använde HELA tiden =lågtryck hette det inte förrän fram emot fredag ska det bli bättre. Far och flyg, det ska bli mellan 7 - 11 grader, ska det kallas sommar????

Om vi inte hade en planerad resa till hösten så skulle vi rymma till Atlantens stränder i sommar igen. Tyvärr har man ju inte hur mycket pengar som helst så vi får nog hacka tänder.

Sedan har vi ju kvar arbete på huset, maken jobbar på med innertaken så nu är köket, hallen och snart tvättstugan klädda i pärlspont. Sen ska det listas och läggas bjälkar över skarvarna.

Sedan finns ju den dåliga sydgavelspetsen kvar och den MÅSTE åtgärdas. Virke ska inhandlas och rödmålas och sen ska nån icke-höjdrädd krake klättra på väggarna - jag säger inte vem fast om nån känner för det så är ni hjärtinnerligen välkomna. Så ni ser att vi håller värmen!

Nu ska jag gå ut en stund och glo lite genom linsen så kommer det kanske nya bilder nån dag.

Var rädda om er - och om er stund på jorden!

Kram Nonna