Afrodites ö - del 3

Utfärder & förlustelser

Protaras - Fig Tree Bay - Fikonträdsbukten

Badstränder i all ära men ibland vill man se nåt annat, så vi tog lokalbussen till Protaras och bara att hitta busshållplatsen var inte det enklaste. Lokalbussen gör små stopp på ställen den säkert gjort sen den började rulla runt på ön men de är inte alls alltid utmärkta med nån skylt eller tidtabell. Står man på fel plats så susar bussen bara förbi, vilket vi ju så klart gjorde, så efter 20 min i trettielva graders stekhet sol kom den o pep vidare i 70 knyck. Vi kollade dock så långt vi såg ner på gatan var den stannade och sen lubbade vi iväg dit för att passa nästa.

Då var det inga problem förrän vi kom till Protaras med 10 hållplatser eller nåt, var stiger man av??? Nå det här är inte så nytt fenomen för oss som är som farbror resande Mac, så vi tänkte att vi hänger på länge, förr eller senare kastar väl chaffisen av oss. Så var vi vid slutstationen och alla klev av mitt i byn. Vi tog en promenad och glodde lite och sen gick vi ner till stranden för att testa deras sand och de har flera fina stränder i Fig Tree Bay. Vi tog en solbädd och la oss vi badade och solade i säkert 3-4 timmar och ingen ville ha betalt!!! DET har vi aldrig varit med om förut de brukar ju se värre än måsar de där solstolssäljarna. Vi var så fräcka så vi gick inte o hämtade honom heller (det är alltid en han av nån anledning) utan vi gick upp till en PUB då vi solat klart och åt en paj och sen väntade vi i 45 min på bussen tillbaka. Då hade vi sett Fig Tree Bay då...eller en liten del av det i alla fall.

Idylliska Cypern - Vingutflykt

In the early morning sun gick bussen iväg med oss som skulle på heldagsutflykt till Troodosbergen och besöka bergsbyn Lefkara bl.a.

Vi räknades in och åkte mot Larnaka där guiden steg på och sen bar det iväg upp i bergen.

Hon berättade om Cypern att de var självständiga sen 1960 då de tidigare hörde till Storbritannien, därav vänstertrafiken, och då bestod öns befolkning av ortodoxa grekcyprioter och muslimska turkcyprioter. På 60-talet blev det sen spänningar mellan dessa grupper och 1974 blev det turkisk invasion. Då delades Cypern i två delar den grekcypriotiska i söder och den turkcypriotiska i norr. Detta problem har man sen arbetat för att lösa men ännu inte lyckats med. Troodosbergen är en mäktig bergskedja med små mysiga bergsbyar och en av dem vi besökte, Lefkara, är berömd för sina fina handarbeten och där stannade bussen i 2 timmar och vi gick runt och såg på vad man sålde det är främst stickat, virkat och broderat samt silversmiderier. Man såg de gamla sitta utanför sina hus och handarbeta men guiden sa att det kommer nog inte att fortgå för de yngre kommer inte att föra detta vidare.

Vi gick runt och fotade och tog en fika på en bypub och sen var det dags att åka vidare.

Vi skulle besöka Marias restaurang uppe i bergen och äta meze - en cypriotisk variant av smörgåsbord med varma och kalla smårätter. Inte visste vi alltid vad vi åt men gott var det.

Som dessert fick vi grillad Halloumi ( getost) som är jättegott. Mätta som proppar hoppade vi på bussen igen och åkte genom bergslandskapet och ner mot Larnaka. Vi skulle besöka HALA SULTAN TEKKE muslimernas fjärde heliga plats, efter Mekka, Medina och Aksha. Moskén o minareten byggdes av turkarna 1816. Vi fick alla lämna våra skor utanför och gå in i helgedomen.

Runt moskén växte det palmer och intill ligger det en saltsjö. I reklamen talas det om att det ser ut som i en saga ur ´Tusen o en natt´ men om något kändes överreklamerat så var det just det. Saltsjön var ju helt uttorkad eftersom det var sommar - en dammig öken bara - och alla de flamingos som skulle vara där de var helt klart nån annanstans.

Shit happens nu har vi sett det i alla fall och sen bar det iväg hemåt. Förr ingick alltid lunch i heldagsutflykternas pris men inte längre. 38€/huvud betalade vi och dessutom 12€/h för käket.

Vi är inga gnällspikar, trots att jag är med i klubben, men den här gav inte valuta för pengarna tyvärr.

Båttur till Famagustas utkanter

En dag tog vi en turbåt från A N:s hamn mot Famagusta och det var en fin och mycket prisvärd upplevelse. För 5€ / skalle fick vi en fyra timmar utflykt med lite guidning av kaptenen. Vi åkte efter kusten mot Fig Tree Bay - Paralimni - Famagusta.
Famagusta med den nya staden Varosha som var ett stort resmål med vackert målade hotell och underbara sandstränder fram till 1974 är nu stängd för alla utom för militären. I den gamla delen av stan kan man göra besök. Vi åkte efter kusten och gjorde badstopp och maken han badade i det kristallklara Medelhavsvattnet, själv insåg jag ju att bottna skulle jag inte göra så det var nog bara att glömma. Klart man kan ju trampa vatten men det blir lite jobbigt i längden så jag stannade ombord och fotograferade simövningarna. Vi såg nu Fig Tree Bay från sjöhåll och så småningom även Famagusta på lååångt håll de går inte nära för att undvika konflikt. Det är ju sorgligt att det blivit så här och att det är en 33 år lång konflikt som inte verkar gå att lösa. Konflikten går ju så klart ändå längre bakåt i tiden eftersom turkarna gjorde en blodig invasion redan 1570-1571. Ottomanerna stormade Famagustas murar och Cypern var deras för 300 år framåt. Där redan börjar historien om dagens delade land.

Vi tuffade tillbaka efter ett badstopp till och på tillbakavägen blåste det upp så vi blev stundtals ordentligt blöta av vågorna som slog in. Vi kom tryggt in i den snäva hamnen där inte båtarna ens kan mötas och var helt nöjda med utflykten.

Solen tog ordentligt man kände sig nästan stekt och vi promenerade tillbaka till hotellet längs strandpromenaden i eftermiddagssolen.

Fortsättning följer i nästa avsnitt nu ska jag skjutsa hem barnbarnet som varit här och fållat upp sina Turkietjeans.

Kram Nonna i frostnupet norr