Hem ljuva hem...

Nu har vi varit hemma en vecka snart och det börjar minsann kännas i kroppen. Vilken enorm skillnad det är att vara i värmen och kunna röra sig mjukt och fint - nu känns man som en osmord plåt-niklas. Resan var ju jättebra vi solade, badade, tog turbåten, såg katedralen i Palma, tog lokalbussen till Valldemossa och gick i det gamla klostret och i byn som är så vacker där den ligger i bergen. Vi åt så klart gott och hittade skandinaviska gatan, träffade en Kirunakrögare som tillbringat sommaren där och legat i som en rem och nu skulle upp till snön och fortsätta på sin egen krog. En Västerviksgrabb som jobbat sen maj och varit ledig 5 dagar på lika många månader..ni ska inte tro att det är nåt latmansjobb och reglerade arbetstider.
Vi gick backe upp och backe ner...vilket resulterade i en faslig vadvärk hos oss båda så vi gick lite stappligt ett par dar efteråt. Vi såg vårt hotell som vi bodde på för 19 år sen, tror det var en halvmil dit! Med vätskekontroller går det bra. Vi dricker sällan o aldrig bärs eller drinkar på dan utan det är vatten eller färskpressad apelsin som gäller. Man blir dåsig och trött av alkoholen i värmen och seg i kroppen. Det där med ölpimplandet sköter andra så bra. Kvällstid slinker det ju ner ett och annat om man känner så och en kall öl till maten är ju obetalbar.
Maken hittade ett jättegott rosévin som tyvärr inte finns i Sverige så det får bli en Mallorcaupplevelse.
Hotellet som var bra och låg direkt på stranden har tyvärr Ving plockat bort från nästa års utbud, istället hade man petat in en gudsförgäten håla längst ut på en udde...man undrar ibland hur dom tänker. Det var inte många svenskar på hotellet mest britter som ju kan hålla världen igång. Nu är vi hemma igen och gör vårt bästa för att överleva en bister vinter som ju lär komma men man önskar att man nån gång i framtiden kan vara längre tid i värmen och verkligen få känna att man mår bra.
Bilder kommer sen!
Kram Nonna