Gamlingarna rätar nog på sig, husfrun är hemma nu fast pigg är hon inte. H har fått byta boende för rummet han fick i akutskedet var bokat från måndag till en annan som kom idag.
Idag har jag besökt honom och imorgon går Eva dit. Dom tycker ju det är ledsamt att vara ifrån varann men det ska väl bara vara en tidsfråga så måste dom få ett annat boende - tillsammans.
Inte är det lätt att bli gammal och sjuk tur att dom har klara hjärnor i alla fall.
Imorron ska jag bassängträna vid 15.00-tiden det ska bli skönt för nacken värker som bara den.
Maken arbetar ( praktiserar) eftermiddagspass i veckan så nu får man roa sig själv o katten men det ska nog gå - katten hon ligger på hyllan ovanför datorn och vaktar på vad jag skriver om henne - ett vitt hoprullat nystan som myser.
Ni som ännu inte läst Margaretha Sturessons bok "Om det så skulle kosta mig livet" tycker jag ska göra det - man kan bara beundra hennes styrka att ta sig ur sekten fast det tog många år att inse och en ryslig tid att "avprogrammeras".Det hon och flera andra utsatts för är fasansfullt och svårbegripligt men tyvärr sant.
Man kan googla på henne och läsa massor av intervjuer för att göra sig en bild av vad hon gick igenom.
Galenskap är galenskap även i Guds namn.
Sköt om er och halka inte!
Kram Nonna
Bilderna har jag lånat på nätet så klart.
5 kommentarer:
Det där verkar som en mycket spännande bok.
Hoppas dina gamlingar mår skapligt och får vara tillsammans på ett boende snart.
Kram
Ja boken är bra men så hemsk och så hemskt att se hur man kan låta sig styras, hur man sakta snärjs in och inte ser nån utväg.
Ja du jag hoppas att det blir fart nu hos kommunen, problemet är nog att hitta ett boende där dom får bo tillsammans. Fredag ska vi till hudkliniken med H för hans förskräckliga utslag - det är inte bara ett!!!
Hur går det med din mor?
Kram N
Nonna!
Tur att du sträcker lite på dig ibland och stör någon kollega ;o) Det är det bästa man kan göra, tycker jag!
Hoppas dina gamlingar får ett bra boende snabbt. De ska inte behöva leva åtskilda!
Din nacke låter inte som något jubel, precis, det är inte min heller, om det kan vara till någon tröst. Hoppas bassängen lindrar lite.
Våld och övergrepp i alla former ser jag som ont och aldrig försvarbart. Men jag blir nästan ännu mer beklämd när man förtrycker eller begår våld, (fysiskt, psykiskt, andligt..) i Guds namn.
Gud är bara kärlek! Att gömma sig bakom Gud för sina onda handlingar kan inte vara något annat än att häda grovt.
Det är många som gör det så det är inte att undra på att den kristna tron och kyrkan inte är trovärdig i människors ögon.
Illasinnade gärningar kan aldrig ha något med Gud att göra medan goda gärningar och kärlek däremot visar på Gud.
Så ser jag det som kristen. Ska läsa boken.
Var rädd om dig!
Kram!
Tror du måste jobba mer med att 'störa kollegor' - kanske ger det mindre ont i nacken?
Kramar!
[Från Turkiet]
Här är det bara regn och rusk, ca 5 grader varmt. Men jag sååå i mörkret med våra tända värmeljus och hockey framför TV:n.
Kram
Skicka en kommentar