Mellan hägg och syren en underbar tid.

Jag tror att det är sommar ännu, fast det har regnat i 20 timmar innan ovädret äntligen vek undan, usch vad man blir less på regn och dis och gråväder. Nu är det uppehåll men blåser ordentligt istället!

Lite sommarbilder har jag fått till i alla fall, under tiden mellan hägg och syren. Barnbarnen har haft examen, hästarna i hagen poserade ömt, nos mot nos och nu är kärlekens tid som intensivast. Jordgubbarna är goda och saftiga, bäckarna porlar och blommorna sprider en förförisk doft. På onsdag har vi 15-årig bröllopsdag tänk vad tiden går.

Victora och Daniels bröllop har man följt och det var otroligt vackert, jag kände att dom fick varann för att dom verkligen ville ha varann, att kärleken var äkta och varm. Vår kronprinsessa är en varm och go och begåvad kvinna och vi ska vara stolta och glada att det är hon som ska ta över efter kungen! Vilken reklam för vårt vackra land och vår huvudstad och en sån fin familj Viktoria får komma in i nu. Westlings klarade allt med den äran, MVG tyckte jag!

Sura miner och bojkotter av bröllopet hos en del människor ger jag fasen i,  nu har vi monarki och då är det det som gäller. De som inte tyckte det var fint och ville gråta en tår måste ju vara gjorda av sten!

Alla apparater har en avstängningsknapp så använd den då om det inte passar!

Det är två veckor kvar till semester för min del och tre kvar före makens studieuppehåll. 

På torsdag går mitt äldsta barnbarn till sjöss han ska jobba på en lastbåt i sommar - kanske kommer det att bli avgörande för yrkesvalet vem vet? Yngsta dottern med sambo kommer hem i juli ska bli så kul att träffa dem det blir så långt mellan gångerna då det är 100 mil mellan!

De andra barnbarnen har sommarlov och spelar fotboll och aktiverar sig med annat nu under sin ledighet, de är för unga för att ha jobb. Lite grillning och sommarträffar med familj och vänner hoppas jag det blir.

Carina som fyllt 60 år ska firas någon solig kväll då man kan sitta ute och njuta av vimlet.

Min hälsa är så där...det finns en del övrigt kvar att önska och nog känner jag sorg i hjärtat många stunder över att inte kunna fungera som jag skulle vilja, klippa gräset, rensa i rabatterna bidra med vanliga sysslor man gör då man har hus. Avyttringens tid har kommit och det får man ta - jag känner mig ganska så klar med huslivet och livet i norr faktiskt - nu vill vi se nya vyer och uppleva andra saker innan vi går vidare till ljusfolket och innan kroppen sätter totalstopp för fler saker som man vill hinna med! Sitt liv kan ingen annan än man själv förändra därför är det dags att göra det!

Varmaste tankar till Eva och Stefan som kämpar - och kämpar - snart blir det bättre det känner jag!

Sköt om er alla - vår tid är NU!

Kram Nonna