Nu har Gunvor vår Canadagäst åkt tillbaka till Götet och hon blev hämtat av lillebror Bosse som vi hann träffa en kort stund eftersom vi skulle vidare till Västerås och jobbintervju för Lars.Vi har nu fått vattnet tillbaka efter 5 veckor med regnvatten, inhyrd dusch o tvättstuga och allt annat det innebär att vara utan vatten. Vi har en fantastisk granne en farbror som heter Lasse, det han inte kan om bygden och diverse uppkommande problem på landet det är inte värt att kunna.
På måndagkväll efter att vi kommit hem från V-ås så gick han med slagruta ute på åkern och såg/kände vatten överallt! Han sa att det är inte sin i brunnen som vi trott men han hade en teori om vad det kunde vara, stock i spetsen på det nerborrande röret. Röret går inte att ta upp men han kunde blåsa ur det med vattentanken på sin traktor och tryckluft efter flera timmar på åkern med Lars o Carina som hjälpredor. De fick ta upp slangen som går ner och skölja ur den oxå.
Jag höll mig hemma eftersom jag har feber - inte ont nånstans och ingen förkylning "bara" feber!
Känner mig som en överhettad kamin och käkar febernedsättande. Igår låg jag mest men ryggen tar så stryk av det. Idag var vi till Bålsta och handlade och jag sa till Lars inne på ICA att nu får vi rappa på annars svimmar jag.
Fy fasiken över 38 igen då vi kom hem så jag fick ta mer feberpiller och lägga mig i sängen.
Har nu hämtat upp mig så jag orkat äta lite men är otroligt trött och energilös.
Ryggen på höger sida krånglar så jag kan inte röra mig naturligt alls utan smärtstillande fattar inte vad som hänt där plötsligt! Gunvor som tyckte att jag var så bra i ryggen skulle se mig nu.
I alla fall så börjar L på en praktikplats i V-ås på måndag om det kommer att leda till jobb det får vi se men man kan ju alltid hoppas ..nåja bättre än ingenting trots 14 mils pendling varje dag.
Vi söker bostad så mycket vi kan men inte har det dykt upp något som vi vill ha än så länge...men det kommer nog.
Nu när vi har vatten så kan vi ju stanna här september månad men vi har magasinerade möbler hemma som troligen måste flyttas och hur det ska gå till vete gudarna. Flyttbidrag får man bara om man fått en anställning i 6 månader eller längre ..så det känns inte så hoppfullt just nu!
Nu får det bli bädden igen känner jag, helt matt o slut efter feber i tre dagar som verkar fortsätta hänga i. Alla ni som säger att alla som vill ha ett jobb får jobba ni kanske kan säga var det jobbet finns oxå!
Tack för nu, jag återkommer väl då jag hämtat upp mig! Är det ett nytt diskbråck så kan det ta länge!
Kram Nonna
4 kommentarer:
Stackars Syster, förstår att du är mer dyster än yster för tillfället. Men skönt att ni har vatten och att maken har fått in foten på ett ställe i alla fall. Du ska se att allt löser sig snart. Själv pendlade jag 15 mil i 9 år så jag vet hur det känns. Och inte gick det att nyttja de allmänna kommunikationerna heller!
Krya på dig både med feber och framför allt ryggen.
Kram från lillasyster (det är nog det enda som är litet med mig för tillfället, känner mig som en valross men det ska bli bättring)
Det är spännande det där med slagruta, min mamma är också lite trollgumma när det gäller sånt där. Hon har tagit upp platsen för vår brunn och många andras också. Tur att ni fick vatten iaf.
Sköt om dej och din rygg ordentligt nu.
Kram Gunveig
Låter bra att ni fått vatten och att Lars fått en praktikplats det är ju alltid en början i alla fall. Hoppas att det blir fortsättning på det också. Du får krya på dig. Här har det varit lite förkylningar. Hälsa till Lars också.
Kram från oss alla Sirpa M.
Tack vännerna mina - så klart är det en chans med praktikplatsen vi ska se om det inte kan ge bättre chanser till jobb. Har sagt åt L att suga åt sig allt han bara kan!
Ja slagrutekunskaperna är ju en stor gåva det fanns såna i min hemby oxå. Nu kan man ju hålla sig och omgivningen ren då man fått vatten! Ryggen är bättre, den slogs ut av infektionen verkar det som, dr var inne på det, fy vad jag blev skraj att kotan glidit mer då vet jag ju vad som gäller!
Babban vad har hänt? Nån valross är du säkert inte men du vet då vi inte vill bli större så blir det traumatiskt då vi ökar i omfång!
Kram tillbaka!
Skicka en kommentar