Nu ska jag bjuda på årets gör-bort-dig inlägg. Idag har jag haft mer energi än vanligt vilket resulterade i en promenad längs Hälsans stig jag gick långt med mina senaste mått mätt 45-50 min.
Minns inte när jag orkat det sist, utan att få så glödande ont i höften och bäckenet, bortdomnade fötter och helvetesont i höger armbåge/arm! Nåja armen var inte smärtfri idag!
Då jag kom ner i stan igen gick jag in på ICA och skulle handla lite till saffransbaket. Senare visade det sig att jag nog fått en del men ändå, för jag hade skrivit Keso istället för Kesella på lappen o det köpte jag också utan att alls reflektera över det förrän degen jäst och jag hällde upp den på bakbordet.
Då började jag fundera på om den verkligen brukade vara så "knottrig" och då tänkte jag keso, keso..kesella...vad fasiken kanske det var fel grej jag satt i!
Så klart bakade jag från 1 liter vätska så det kändes ju extra tragiskt om den skulle gå till sopkorgen..lite småsnålt tänkte jag på saffranspriset o var glad att jag tagit margarin istället för smör.. men jag kan berätta att det blev sanslöst saftiga och goda bullar, kanske inte lika söta på något sätt men om jag inget säger så märker ingen något det är jag säker på.
Inuti är det smör, socker och mandelmassa och nu är de nedfrusna - innerst inne i frysen, undan makens argusblickar - han behöver inte saffransbullar varje kväll - fast han gärna tror det!
Annars är det prima liv här. Idag är det 6 månader sen vi flyttade till Mälardalen och då hade vi varken jobb eller fast bostad men kastade oss ut i ingenting med drömmen om att bo härnere klart skimrande framför oss.
Idag har vi en drömlägenhet mitt i smeten, maken har fått jobb med t.v. anställning och ska nu få en hoper leksaker som ska ingå, bil och verktyg och vad han kan tänkas behöva för att utöva sitt nya yrke. Dessutom har det kommit ett litet barnbarn till som jag hoppas man får chansen att följa en bit på vägen, en frisk och fin grabb som nu är drygt 1 månad, svärsonen som oxå led av arbetslöshet, har fått ett jobb han trivs med och pengar att försörja det lilla barnet med..ja vad kan man klaga på?
Helt fantastiskt alltihop jag är sååå tacksam.
Uppe i norr har dottern fått en hoper jobb till sitt företag så det är fullt upp och sonen han jobbar på och längtar så efter snö, han vill träna vanlig skidåkning för han ska åka "öppet spår" i mars den minst träningsbenägne av barnen har blivit träningsbiten och ska bli vasaloppsåkare - pappa Kalle jublar i sin himmel! Jag jublar ju oxå för träning i lagom mängd tror jag absolut på!
Vi har faktiskt haft tjejdate jag och mina två flickor i förra veckan..huvudpersonen lille Frank sov sig mest igenom ceremonin, mamma med mjölkbehållare kan man ju behöva, men vad man ska med mormor och moster till - det är än så länge tveksamt! Han hade dock dressat upp sig i frack tror mamma hade övertalat honom men akta er va snygg han var! Han fick en häftig dress av moster där bl.a de där svart-vita sockarna på bilden ingick!
Smilla katt och jag har påbörjat lite adventspyntning i helgen men di där tomtarna som ska sitta i trappan vete gudarna om man inte ska putta ner nån dag då man har lite att göra..annars hälsar hon från soffans djup att polering av pälsen pågår och några störningar vill hon inte vara med om!
Hon ser fram emot våren och alla små mesar på innergården som hon nog ska bära in till sin matte o husse...drömmar måste man få ha så katt man är!
Sköt om er kanske kommer fler rapporteringar nästa gång jag gör bort mig - med lyckat resultat!
Kram Nonna
Minns inte när jag orkat det sist, utan att få så glödande ont i höften och bäckenet, bortdomnade fötter och helvetesont i höger armbåge/arm! Nåja armen var inte smärtfri idag!
Då jag kom ner i stan igen gick jag in på ICA och skulle handla lite till saffransbaket. Senare visade det sig att jag nog fått en del men ändå, för jag hade skrivit Keso istället för Kesella på lappen o det köpte jag också utan att alls reflektera över det förrän degen jäst och jag hällde upp den på bakbordet.
Då började jag fundera på om den verkligen brukade vara så "knottrig" och då tänkte jag keso, keso..kesella...vad fasiken kanske det var fel grej jag satt i!
Så klart bakade jag från 1 liter vätska så det kändes ju extra tragiskt om den skulle gå till sopkorgen..lite småsnålt tänkte jag på saffranspriset o var glad att jag tagit margarin istället för smör.. men jag kan berätta att det blev sanslöst saftiga och goda bullar, kanske inte lika söta på något sätt men om jag inget säger så märker ingen något det är jag säker på.
Inuti är det smör, socker och mandelmassa och nu är de nedfrusna - innerst inne i frysen, undan makens argusblickar - han behöver inte saffransbullar varje kväll - fast han gärna tror det!
Annars är det prima liv här. Idag är det 6 månader sen vi flyttade till Mälardalen och då hade vi varken jobb eller fast bostad men kastade oss ut i ingenting med drömmen om att bo härnere klart skimrande framför oss.
Idag har vi en drömlägenhet mitt i smeten, maken har fått jobb med t.v. anställning och ska nu få en hoper leksaker som ska ingå, bil och verktyg och vad han kan tänkas behöva för att utöva sitt nya yrke. Dessutom har det kommit ett litet barnbarn till som jag hoppas man får chansen att följa en bit på vägen, en frisk och fin grabb som nu är drygt 1 månad, svärsonen som oxå led av arbetslöshet, har fått ett jobb han trivs med och pengar att försörja det lilla barnet med..ja vad kan man klaga på?
Helt fantastiskt alltihop jag är sååå tacksam.
Uppe i norr har dottern fått en hoper jobb till sitt företag så det är fullt upp och sonen han jobbar på och längtar så efter snö, han vill träna vanlig skidåkning för han ska åka "öppet spår" i mars den minst träningsbenägne av barnen har blivit träningsbiten och ska bli vasaloppsåkare - pappa Kalle jublar i sin himmel! Jag jublar ju oxå för träning i lagom mängd tror jag absolut på!
Vi har faktiskt haft tjejdate jag och mina två flickor i förra veckan..huvudpersonen lille Frank sov sig mest igenom ceremonin, mamma med mjölkbehållare kan man ju behöva, men vad man ska med mormor och moster till - det är än så länge tveksamt! Han hade dock dressat upp sig i frack tror mamma hade övertalat honom men akta er va snygg han var! Han fick en häftig dress av moster där bl.a de där svart-vita sockarna på bilden ingick!
Smilla katt och jag har påbörjat lite adventspyntning i helgen men di där tomtarna som ska sitta i trappan vete gudarna om man inte ska putta ner nån dag då man har lite att göra..annars hälsar hon från soffans djup att polering av pälsen pågår och några störningar vill hon inte vara med om!
Hon ser fram emot våren och alla små mesar på innergården som hon nog ska bära in till sin matte o husse...drömmar måste man få ha så katt man är!
Sköt om er kanske kommer fler rapporteringar nästa gång jag gör bort mig - med lyckat resultat!
2 kommentarer:
Jag är så glad för din skull. Det mesta brukar ordnar sig, allt tar sin tid bara. Här börjar det klarna med, åtminstone har jag fått andrum.Ibland är vår herre nådig med oss. Fortsätt och gläd oss med dina fina inlägg, dom förgyller vardagen :) Kram Bille
Tack snälla Bille, tack vare dig och dem som ger sig tid att kommentera fortsätter man att skriva om nyttigt och onyttigt, klokt och oklokt o strör sina dundertabbar omkring sig!
Idag är jag extra glad för idag kommer båda döttrarna och lille Frank! Kram
Skicka en kommentar