Kroki - det utövade jag i en distansutbildning i konst för många år sen. Nu fick jag för mig att det ska prövas igen. Hittade en vacker svart-vit bild på nätet som en duktig fotograf tagit och den tecknade jag av.
Fick kolla i /människor i rörelse/ en av mina konstböcker och sen ta fram linjalen och se hur jag fått till det i förhållande till motivet.
Konstigt att jag kom ihåg hur man skulle tänka, hur man kan mäta så man ser att man kommit rätt o får det proportionerligt.
Om man sitter i studio med levande modell kan man faktiskt oxå mäta, man håller bara upp linjalen framför sig så får man mått. Tror inte man ska fördjupa sig för mycket i det, först tecknar man, sen om något inte ser OK ut, tar man till metoden.
Nu mätte jag mest för att kolla mig själv så jag inte är helt ringrostig och tappat förmågan att se vad som är rätt och fel.
För min del så "känner" jag oftast om det blivit galet.
Kroki är ju egentligen bara skissen i sig, någon levande modell fanns inte att uppbringa, men en bra bild är guld värd, nu utvecklade jag den till en akvarell eftersom jag verkligen behöver träna på det. Porträtt har jag sysslat mest med och det gillar jag nog mest oxå - då jag inte är tulpannörd! Långt inom mig finns ju rädslan att helt förlora synskärpan för då blir det här svårare - om man får krokseende som man kan få med min ögonsjukdom - då får man bli total abstraktutövare. Kanske det kan bli riktigt bra det med!
Picasso gjorde ju de mest märkliga verk.
Vi fick nya grannar igår, de bar, bar o bar, kartonger, möbler och mer kartonger vi hälsade dem välkomna till stan och till Churchstreet i synnerhet, de kommer från Big City men har fått jobb här.
Liten bebis verkar ingå i bagaget men hen har vi inte träffat ännu.
Hörde av vår andra granne att vi kommer att ha underbar kvällssol på altanen - jag trodde att det aldrig skulle vara sol där på vaken tid men solen stiger ju högre vad det lider och då kan man sitta ute i kvällssolen. De har nämligen bott i våran våning innan de flyttade till en större längst bort åt andra hållet av huset. Huset har bara tre bostadslgh övrig yta är affärslokal.
Ovädret man hotat med kom inte hit, däremot är det kallt, ispinnarna korsar luften som nerfallande småknivar i vinden, våren backade för Bore är tjurig i år, men fru Vår lär ju ändå segra i slutänden.
Sthlm fick snö - glopp och slabb - massa olyckor och elavbrott! Idag ser det ut att bli en fin dag så då får vi ta en vända till Nykvarns Hantverksby för att inhämta inspiration o sen veckohandla på Lidl o COOP.
När nu förkylningen går över ska jag ha date med Frank, han väntar tappert under tiden och tränar på att sitta, stå på knä, vända sig hit och dit o en del andra utvecklingsövningar.
Nej nu börjar medicinen göra sitt så nu kan man väl kravla sig tillbaka till övre planet o sova en stund till, 04.38 är okristligt tidigt och medför att man kroknar innan eftermiddagen. Smilla har kurat ihop sig bredvid mig i soffan, men hon brukar tassa efter och krypa ner i sängen hon med.
Lev väl gott folk - vi vet att vi har nuet - resten vet vi int´ så mycket om!
Nonna
Fick kolla i /människor i rörelse/ en av mina konstböcker och sen ta fram linjalen och se hur jag fått till det i förhållande till motivet.
Konstigt att jag kom ihåg hur man skulle tänka, hur man kan mäta så man ser att man kommit rätt o får det proportionerligt.
Om man sitter i studio med levande modell kan man faktiskt oxå mäta, man håller bara upp linjalen framför sig så får man mått. Tror inte man ska fördjupa sig för mycket i det, först tecknar man, sen om något inte ser OK ut, tar man till metoden.
Nu mätte jag mest för att kolla mig själv så jag inte är helt ringrostig och tappat förmågan att se vad som är rätt och fel.
För min del så "känner" jag oftast om det blivit galet.
Kroki är ju egentligen bara skissen i sig, någon levande modell fanns inte att uppbringa, men en bra bild är guld värd, nu utvecklade jag den till en akvarell eftersom jag verkligen behöver träna på det. Porträtt har jag sysslat mest med och det gillar jag nog mest oxå - då jag inte är tulpannörd! Långt inom mig finns ju rädslan att helt förlora synskärpan för då blir det här svårare - om man får krokseende som man kan få med min ögonsjukdom - då får man bli total abstraktutövare. Kanske det kan bli riktigt bra det med!
Picasso gjorde ju de mest märkliga verk.
Vi fick nya grannar igår, de bar, bar o bar, kartonger, möbler och mer kartonger vi hälsade dem välkomna till stan och till Churchstreet i synnerhet, de kommer från Big City men har fått jobb här.
Liten bebis verkar ingå i bagaget men hen har vi inte träffat ännu.
Hörde av vår andra granne att vi kommer att ha underbar kvällssol på altanen - jag trodde att det aldrig skulle vara sol där på vaken tid men solen stiger ju högre vad det lider och då kan man sitta ute i kvällssolen. De har nämligen bott i våran våning innan de flyttade till en större längst bort åt andra hållet av huset. Huset har bara tre bostadslgh övrig yta är affärslokal.
Ovädret man hotat med kom inte hit, däremot är det kallt, ispinnarna korsar luften som nerfallande småknivar i vinden, våren backade för Bore är tjurig i år, men fru Vår lär ju ändå segra i slutänden.
Sthlm fick snö - glopp och slabb - massa olyckor och elavbrott! Idag ser det ut att bli en fin dag så då får vi ta en vända till Nykvarns Hantverksby för att inhämta inspiration o sen veckohandla på Lidl o COOP.
När nu förkylningen går över ska jag ha date med Frank, han väntar tappert under tiden och tränar på att sitta, stå på knä, vända sig hit och dit o en del andra utvecklingsövningar.
Nej nu börjar medicinen göra sitt så nu kan man väl kravla sig tillbaka till övre planet o sova en stund till, 04.38 är okristligt tidigt och medför att man kroknar innan eftermiddagen. Smilla har kurat ihop sig bredvid mig i soffan, men hon brukar tassa efter och krypa ner i sängen hon med.
Lev väl gott folk - vi vet att vi har nuet - resten vet vi int´ så mycket om!
Nonna

3 kommentarer:
Åhå, damen har inte legat på latsidan trots besvär. Å bloggen har fått tillbaka lite av den gamla informationen.
Kroki är svårt, tycker jag iaf. Jag är alldeles för petig, vill sudda och så. Och har lite svårt med att se de där linjerna som det sägs ska finnas. Men porträtt det är kul. Fast tiden räcker inte till än. Och inte orken heller. Nu kommer allt i kapp från 2x300 mil + 2x50 till i veckan. Jag ska luta mig tillbaka och titta på en konstdemo.
Kram
babban
Bästasyster så klart kommer roligheterna och energitopparna ifatt oss, det blir i regel lite energidippar -trist men det är så!
Du får ju akvarellen att flyta ut och bli fin men jag har inte fattat grejen än..kanske aldrig, fast det vill jag inte tänka.
Konstdemon kan du länka till mig jag behöver all inspiration jag kan få, nu jobbar jag på en fotbollsbild av Christoffer som jag själv tagit 2010, får väl se hur det går!!Har skissat på 300g akvarellpapper så nu ska det bli svartvitt är det tänkt. Träning skapar mästare! Nu ska jag läsa din blogg! Kram i massor!
Konstdemo har jag på dvd, ska försöka kopiera t dig. En del går, andra inte. Jag har aldrig satt mig in i hur det funkar för att gå förbi spärrarna. Å det finns ju ett skydd för att man inte ska kunna göra en kopia.
Skicka en kommentar