eller nåt ditåt. Imorse bestämde jag mig för att nu får det vara nog med undanflykter så jag steg upp kl 7 och mediterade i 20 minuter - var jag koncentrerad? Näää..inte ett piss! Begriper inte varför jag inte kan lära mig det här, varför jag inte bara kan vara..tankarna susar som svalor i skallen, vad jag ska göra sen vad jag ska göra efter det, osv i full karriär.. Behöver jag planlägga allt? Hell no som min dotter skulle säga!
Nå i rena ilskan så gjorde jag följande duschade, klädde på mig, bäddade, strök all tvätt, åt frukost, tömde diskmaskinen, körde o hängde en tvätt, gick igenom alla förrådskartonger med vinterkläder som maken burit in, packade in i skåparna och ut med sommarprylarna i samma kartonger, gick igenom klädkammaren o plockade ut, skrev mail till Gunvor som skriver så flitigt till mig, skurade ett utebord, svarade på ett till mail från Sirpa H o nu tänker jag göra ett inlägg också..men tro inte att det beror på att meditationen gett mig energi.
Imorron har vi mindfulness igen hoppas jag , två veckors sen sist, så då ska jag redovisa hur jäkla splittrad och galen jag är!
Hoppas nån annan tar till sig nåt och kommer framåt med raketfart, de kanske kan försätta sig i trance allihopa vid det här laget - utom jag då - och nej jag är inte avis alls!
Helgen for förbi som Cirrusmoln fast det blev en hel del uträttat ändå.
Prinsskötseln i lördags gick ju hyfsat, fast jag inser att han börjar bli alldeles för tung för mig att lyfta och bära. Dessutom iklädd en quiltad jacka så blev han halare än en ål. Jag hoppas ingen såg då vi skulle ut på promenad - försök låsa en dörr där man ska lyfta handtaget då man vrider om nyckel och samtidigt hålla en ål, väska, filt och diverse förnödenheter med den hand som inte är ledig!! Tur att vi klarade det säger jag, dessutom var vagnen fastlåst med kabellås i elementet vid ytterdörren en trappa ner så där kröp jag omkring sen jag hade spänt fast guldklimpen i vagnen. Kom i alla fall på hur man gjorde med handtaget till vagnen som var nedfällt - annars hade jag fått gå Enskede runt som en som knäppt ihop västen med gylfen..
I de vackra trädgårdarna runt om Stureby skördade man sina grönsaker och sina fruktträd, någon hade t.o.m ställt ut en korg på grindstolpen med äpplen i o en varsågodskylt så det var bara att ta för sig.
Lillprinsen sov sött men vaknade med ett ryck, säkert av nån otrevlig dröm och han vill komma upp i famnen då han vaknar och är lite vilsen så det blev lite kämpigt o lite gråt och tandagnissel ( han har ju tre) innan vi var inne igen, mormor kan inte bära så där som mamma, men hur ska man fatta det då man är ett år.
Försöket att hålla honom och sätta ner hans rumpa på vagnshandtaget hade jag inget för, han blev om möjligt argare då. När vi kom in tinade han upp och vi lekte med allt som hans rum bjöd på från Yngve Y-front till indian..dessutom fick han bada vilket han älskar..
Söndagen bjöd på strålande väder så vi cyklade iväg på våra Skeppshojar, efter en rejäl runda så vek vi av ner mot Enköpingsån och cyklade 400 m på en meterbred träbrygga över en äng. Av nån anledning blev jag vingligare än nånsin, kanske för att jag stirrade för mycket på den gyttjiga kossan som klev i "rolkan" till knäna och funderade om jag verkligen skulle se likadan ut om jag for över kanten - då var jag i nuet minsann - fast jag klev av hojen och gick sista biten ner mot ån. Det är fint därnere med båtarna som kommer upp- och nedströms Enköpingspottan och Mälaren.
Det var meningen att vi skulle till IKEA sen, men jag backade ur - har väl inte hänt förr - men jag orkade inte. Nåja varuhuset är ju kvar det kanske inte jag hade varit om jag tvingat mig dit.
Nu får man ta Gud i hågen, varför sa man så förresten, och gå till ICA och se till att få tillbehör till middagen en sallad och grillade hamburgare blir det idag så mycket som jag gjort hittills så blir det inga Mannerströmsrecept med rrrullade rrullader..eller trerätters, nån jävla ordning får det va´även i detta parti!
Ha hur trevligt ni vill, det tänker jag ha - ska sticka klart 1-årspresenten för nu är det snart dax och den här gången har jag ingen kusin Eva som stickar halskanten medan jag diskar åt henne! Saknar dig!!
Kram Nonna
Nå i rena ilskan så gjorde jag följande duschade, klädde på mig, bäddade, strök all tvätt, åt frukost, tömde diskmaskinen, körde o hängde en tvätt, gick igenom alla förrådskartonger med vinterkläder som maken burit in, packade in i skåparna och ut med sommarprylarna i samma kartonger, gick igenom klädkammaren o plockade ut, skrev mail till Gunvor som skriver så flitigt till mig, skurade ett utebord, svarade på ett till mail från Sirpa H o nu tänker jag göra ett inlägg också..men tro inte att det beror på att meditationen gett mig energi.
Imorron har vi mindfulness igen hoppas jag , två veckors sen sist, så då ska jag redovisa hur jäkla splittrad och galen jag är!
Hoppas nån annan tar till sig nåt och kommer framåt med raketfart, de kanske kan försätta sig i trance allihopa vid det här laget - utom jag då - och nej jag är inte avis alls!
Helgen for förbi som Cirrusmoln fast det blev en hel del uträttat ändå.
Prinsskötseln i lördags gick ju hyfsat, fast jag inser att han börjar bli alldeles för tung för mig att lyfta och bära. Dessutom iklädd en quiltad jacka så blev han halare än en ål. Jag hoppas ingen såg då vi skulle ut på promenad - försök låsa en dörr där man ska lyfta handtaget då man vrider om nyckel och samtidigt hålla en ål, väska, filt och diverse förnödenheter med den hand som inte är ledig!! Tur att vi klarade det säger jag, dessutom var vagnen fastlåst med kabellås i elementet vid ytterdörren en trappa ner så där kröp jag omkring sen jag hade spänt fast guldklimpen i vagnen. Kom i alla fall på hur man gjorde med handtaget till vagnen som var nedfällt - annars hade jag fått gå Enskede runt som en som knäppt ihop västen med gylfen..
I de vackra trädgårdarna runt om Stureby skördade man sina grönsaker och sina fruktträd, någon hade t.o.m ställt ut en korg på grindstolpen med äpplen i o en varsågodskylt så det var bara att ta för sig.
Lillprinsen sov sött men vaknade med ett ryck, säkert av nån otrevlig dröm och han vill komma upp i famnen då han vaknar och är lite vilsen så det blev lite kämpigt o lite gråt och tandagnissel ( han har ju tre) innan vi var inne igen, mormor kan inte bära så där som mamma, men hur ska man fatta det då man är ett år.
 |
| Kolla mo-mo nu rinner vattnet ut! |
 |
| Blir det bra så? |
Nu får man ta Gud i hågen, varför sa man så förresten, och gå till ICA och se till att få tillbehör till middagen en sallad och grillade hamburgare blir det idag så mycket som jag gjort hittills så blir det inga Mannerströmsrecept med rrrullade rrullader..eller trerätters, nån jävla ordning får det va´även i detta parti!
Ha hur trevligt ni vill, det tänker jag ha - ska sticka klart 1-årspresenten för nu är det snart dax och den här gången har jag ingen kusin Eva som stickar halskanten medan jag diskar åt henne! Saknar dig!!
Kram Nonna
5 kommentarer:
Hihi, det där med att bära en ål samtidigt som man har massor med annat i händerna känner jag igen:) Han är så söt lille Frank:) snart 1 år, ja herre Gud vad tiden går! Aron kommer bli en jättebra storebror och hjälpreda, det är jag säker på:) kram kram/Anki
Om inte för att Du blev förb...ad av icke-meditationen så vete 17 var Du fick energin ifrån. Så det har ändå ett värde eller hur? Jag kan inte sånt, en så enkel sak som att lyssna på ljudbok - omöjligt.
Om Du/Ni nu inte hade dragit iväg på detta viset, hade jag såklart hjälpt med halskanten. Men: Du kan själv. Kram//e
Där är vi lika du å jag. Jag klarar inte heller av att meditera. Inte funderar jag så mycket i vanliga fall men när jag ska försöka att tömma huvudet så nog är det fullt av saker som gör sig påmint.
Grattis. Hoppas du haft en bra dag.
Kram
babban
Tack tjejer! Ja Eva man får skylla sig själv så klart, fast jag kanske klarar ut det hela själv. Ibland kan jag tycka att beskrivningarna utgår från att man kan en hel del. Har ju Bonniers stora bok om stickning och det är en guldgruva, så jag får väl använda den i första hand sen kan jag ju gå till Ann på Garnboden.
Barbro; ja kanske har vi nån genetisk defekt men jag ska inte ge mig kanske det går "om en bare vill" vi får se, dagen igår var hektisk telefonsamtal, mail, FB-grattis hela dan..man kan tro man fyller 100. Tack!
Min allra bästa svärfar Henrik, hade sa så här: "andra gör vad dom kan - men jag gör vad jag vill". Klok gubbe eller hur? Men fy 17 en sån tjurskalle han var - sa han att korpen är vit, då var det ingen idé att diskutera emot.
Oj vad jag saknar honom :(
Mina flickor säger fortfarande då o nu att "Farfar - han var rättvis".
Fina minnen <3
Ha det bra, hoppas vi hörs nån dag då jag har det lugnt o tyst ;)
Skicka en kommentar