redan torsdag. Igår var jag hos min Caisa och lille Frank i Stureby.
Snirkligt ibland att ta sig fram på snabbaste sätt, egentligen har jag ju inte bråttom sååå, men jag kanske inte prioriterar att sitta på tåg/buss framför att vara med de mina.
Hann inte med 09.03-bussen från GA-plan utan tänkte att jag tar tåget från resec 09.55 så får jag en promenad genom vår vackra stad upp längs Drottningsgatsallén av knuthamlade lindar och alla vackra gamla hus som kantar den.
Hade gott om tid på mig så jag behövde inte stressa.
Då jag kom upp mot stationen kom tåget mot Sthlm in, det var det tåg som skulle ankommit en halv timme tidigare, så då jag hörde någon avstigande prata om växelfel så vände jag på klacken och tog bussen mot Bålsta istället.
Genom spirande grönska "med skimmer i molnen och glitter i sjön och med ljus över stränder o näs" såg jag det nysådda komma upp och bilda knallgröna mattor på de jättestora fält som är Uppland. Löven spricker ut och fåglarna har konsert hela dagarna, fruktträden blommar i vita och rosa kaskader, som utslängda av en målare med färg på sin palett..
Inne i Bålsta är det också så vackra trädgårdar så den längtan jag trots allt har inom mig vaknar till liv - en liten täppa med en möjlighet att odla vore såå skönt, odla i zon 2 innebär helt andra saker än att odla i zon 6 så jag kan bara drömma om hur mycket fint man kunde plantera.
Kanske förblir det en dröm och jag är ju inte säker på att det skulle fungera heller.
Stå framåtlutad är inte det optimala.
Väl i Bålsta på perrongen hör jag plinget och speakerrösten säga "tåg mot Sundbyberg o Stockholm inkommer strax på spår 2" tänkte att jag chansar och ser om automaten kan fixa till en biljett innan tåget avgår och jag ryckte biljetten och sprang rakt in i tåget..lite spänning måste man ha i livet, 76 spänn kanske jag klarat mig utan om jag inte hunnit, det är väl smällar man får ta. Det sköna med att åka SJ är ju att det tåget inte stannar mer än på två ställen medan pendeln stannar på åtta.
Stockholm väntade lika vackert som alltid och inom två timmar från det jag åkte var jag i Stureby.
Lilleman struttade omkring, men han är just nu väldigt mammig och tror sig veta att när mormor anländer så kanske /mamman = the no 1/ ska bort nånstans...så han vaktade henne som en hök. Han blev så glad att se mig, men hålla handen skulle han inte då vi gick från tuben och hemåt. Hans kärlek slösas med full kraft på en enda person.
Vi gick ut på promenad i majvädret men det blåste lite kallt och mitt högra lårben/bäcken gjorde så ont att vi fick vända så fort gossen somnat i vagnen. Vi hann se Frankans dagis där han ska börja till hösten, lite på håll, (för jag orkade inte belasta benet uppför backen om vi nu ska vara ärliga) men wow vilken vacker miljö, bland 30- och 40-talshus o fruktträdgårdar och välvårdade täppor i ett blått hus ska han tillbringa sina dagar då mamma börjar jobba till hösten. Då blir han två år så han har fått vara hemma länge mot vad en del andra barn får, vilket så klart är bra för honom.
Jag tror han kommer att stormtrivas för han gillar andra barn. Sen är dagiset bara 400m hemifrån och har väldigt goda vitsord så de har haft en sagolik tur.
C har fått halvtid som kurator på den friskola hon jobbar 25% på sedan i höstas - bara att gratulera.
Han kommer inte att få så långa dagar på dagis då heller vilket känns bra så klart.
Vi hann prata och laga mat och prata mer och så fick han prova de byxor jag sytt till honom, turkosblå med röda jordgubbar på, med röda muddar, de satt bra så nu ska jag sy ett par haremsbrallor av det som är kvar av samma tyg. Tar väl mudd i en annan färg.
Många år sen jag sydde men jag fick ihop ett par brallor i alla fall, dessutom är min symaskin alldeles ny så jag får fundera en hel del så det blir rätt.
Fick låna en fin bok med både mönster man kan rita av och sömnadsbeskrivningar av min vän Rani så nu ska det nog sys något mer plagg vad det lider. Jag sydde så mycket förut då barnen var små både åt dem och åt mig själv men sen kom nackproblemen och då la jag ner.
Frank vinkade glatt då mormor for hem, pust sa han nog, mamma skulle inte iväg den här gången.
Hem kom jag med SJ - igen löste jag biljett 2 min innan avgång och "sprang" ombord, men jag hann, varför är alltid biljettautomaterna på en perrong och tåget på en annan? Satt i tågtrappan hela vägen och fick gå hem från resec eftersom maken var på ekonomikurs. Benen o ryggen skrek innan jag var hemma men jag gick! Det är en seger att klara det fast det gör ont.
Idag är en ny fantastisk dag, solen strålar och jag ska ta en cykeltur, kroppen behöver "låsas upp" jag har sovit dåligt i natt igen, drömt om att jag hade såå ont, skulle till doktorn och vaknat med smärta i kroppen så det blir kanske en pn mitt på dan, vi får se!
Nu blir det frukost för mig och Smilla katt!
Ha det!
Kram Nonna
Snirkligt ibland att ta sig fram på snabbaste sätt, egentligen har jag ju inte bråttom sååå, men jag kanske inte prioriterar att sitta på tåg/buss framför att vara med de mina.
Hann inte med 09.03-bussen från GA-plan utan tänkte att jag tar tåget från resec 09.55 så får jag en promenad genom vår vackra stad upp längs Drottningsgatsallén av knuthamlade lindar och alla vackra gamla hus som kantar den.
Hade gott om tid på mig så jag behövde inte stressa.
Då jag kom upp mot stationen kom tåget mot Sthlm in, det var det tåg som skulle ankommit en halv timme tidigare, så då jag hörde någon avstigande prata om växelfel så vände jag på klacken och tog bussen mot Bålsta istället.
Genom spirande grönska "med skimmer i molnen och glitter i sjön och med ljus över stränder o näs" såg jag det nysådda komma upp och bilda knallgröna mattor på de jättestora fält som är Uppland. Löven spricker ut och fåglarna har konsert hela dagarna, fruktträden blommar i vita och rosa kaskader, som utslängda av en målare med färg på sin palett..
Kanske förblir det en dröm och jag är ju inte säker på att det skulle fungera heller.
Stå framåtlutad är inte det optimala.
Väl i Bålsta på perrongen hör jag plinget och speakerrösten säga "tåg mot Sundbyberg o Stockholm inkommer strax på spår 2" tänkte att jag chansar och ser om automaten kan fixa till en biljett innan tåget avgår och jag ryckte biljetten och sprang rakt in i tåget..lite spänning måste man ha i livet, 76 spänn kanske jag klarat mig utan om jag inte hunnit, det är väl smällar man får ta. Det sköna med att åka SJ är ju att det tåget inte stannar mer än på två ställen medan pendeln stannar på åtta.
Stockholm väntade lika vackert som alltid och inom två timmar från det jag åkte var jag i Stureby.
Lilleman struttade omkring, men han är just nu väldigt mammig och tror sig veta att när mormor anländer så kanske /mamman = the no 1/ ska bort nånstans...så han vaktade henne som en hök. Han blev så glad att se mig, men hålla handen skulle han inte då vi gick från tuben och hemåt. Hans kärlek slösas med full kraft på en enda person.
Vi gick ut på promenad i majvädret men det blåste lite kallt och mitt högra lårben/bäcken gjorde så ont att vi fick vända så fort gossen somnat i vagnen. Vi hann se Frankans dagis där han ska börja till hösten, lite på håll, (för jag orkade inte belasta benet uppför backen om vi nu ska vara ärliga) men wow vilken vacker miljö, bland 30- och 40-talshus o fruktträdgårdar och välvårdade täppor i ett blått hus ska han tillbringa sina dagar då mamma börjar jobba till hösten. Då blir han två år så han har fått vara hemma länge mot vad en del andra barn får, vilket så klart är bra för honom.
Jag tror han kommer att stormtrivas för han gillar andra barn. Sen är dagiset bara 400m hemifrån och har väldigt goda vitsord så de har haft en sagolik tur.
C har fått halvtid som kurator på den friskola hon jobbar 25% på sedan i höstas - bara att gratulera.
Han kommer inte att få så långa dagar på dagis då heller vilket känns bra så klart.
Vi hann prata och laga mat och prata mer och så fick han prova de byxor jag sytt till honom, turkosblå med röda jordgubbar på, med röda muddar, de satt bra så nu ska jag sy ett par haremsbrallor av det som är kvar av samma tyg. Tar väl mudd i en annan färg.
Många år sen jag sydde men jag fick ihop ett par brallor i alla fall, dessutom är min symaskin alldeles ny så jag får fundera en hel del så det blir rätt.
Fick låna en fin bok med både mönster man kan rita av och sömnadsbeskrivningar av min vän Rani så nu ska det nog sys något mer plagg vad det lider. Jag sydde så mycket förut då barnen var små både åt dem och åt mig själv men sen kom nackproblemen och då la jag ner.
Frank vinkade glatt då mormor for hem, pust sa han nog, mamma skulle inte iväg den här gången.
Hem kom jag med SJ - igen löste jag biljett 2 min innan avgång och "sprang" ombord, men jag hann, varför är alltid biljettautomaterna på en perrong och tåget på en annan? Satt i tågtrappan hela vägen och fick gå hem från resec eftersom maken var på ekonomikurs. Benen o ryggen skrek innan jag var hemma men jag gick! Det är en seger att klara det fast det gör ont.
Idag är en ny fantastisk dag, solen strålar och jag ska ta en cykeltur, kroppen behöver "låsas upp" jag har sovit dåligt i natt igen, drömt om att jag hade såå ont, skulle till doktorn och vaknat med smärta i kroppen så det blir kanske en pn mitt på dan, vi får se!
Nu blir det frukost för mig och Smilla katt!
Ha det!
Kram Nonna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar