Många i min familj är döda och hänger på väggen

I denna ljuva sommartid - som plötsligt känns som den svalaste vårtid - har jag väl inte gjort sååå mycket sista dagarna.

Lars han har jobbat 12-timmarspass lö-sö och som tur var fick han byta till dagpass, när det är nattpass så är han ju "liksom väck" hela tiden.

På lördag tog jag mig en tur till samhället och vattnade på graven, handlade lite mat och dryck och tog en sväng in på Apoteket för att äntligen få hem de där tandpetarna som heter Plackers och är jättebra, Oliva duschtvål och SB12 (jag faller ju alltid som en torrfura för reklam).

På min stadsvandring fick jag syn på kusin Thyra som stod där med lilla vackra blåögda barnbarnet Elin i famnen och väntade. Vi tillbringade lite tid med snack och sen kom barnbarnets mor Michaela susande med blommor i famnen - tveksam om det var rätt sort hon fått med sig - hoppas dom vill klättra på spaljén nu bara. Dom hade varit och planterat växter på kyrkogården i Kalix där makens/pappans grav finns, själva bor dom numera i Luleå. Thyra tycker att jag kunde anstränga mig lite mer med bloggen - när hon slår upp ögonen vid 04.00-snåret vill hon läsa "mina nyheter" - det ska vara nya fräscha saker och inte gammaltugg sen gårdagen eller ännu värre en vecka gammalt tjafs. Varför i hela friden slår hon upp ögonen den tiden någon borde stå där med gummiklubba så du somnar om en stund Thyra!!!!Nu kommer det i alla fall ett bidrag.
Igår vår det söndag och då var jag med mina äldre polare från höghuset, Holger o hans Majlis, till kyrkan i vår hemby Korpikå, den är så liten och vacker, byakyrkan. Holger har varit med och byggt, det var ideellt arbete som behövdes för att få upp kyrkan det är inte så länge sen den byggdes tyvärr minns jag inte årtalet. Han hade spikat det ljusblålaserade taket ( som en sommarhimmel) bl.a. sa han, nu kan han ju inte längre se det eftersom han nu är helt blind.

Säkert var pappa Kalle också med som så många andra män och kvinnor som hade något att bidra med. Kerstin Danell höll predikan och Sjungalätt-kören bjöd på vacker sång med Gunnar Andersson vid pianot. Inte många bybor var där tyvärr men en del andra människor från omgivningarna runt och det bjöds kyrkkaffe med hembakat efteråt.

Vi åkte dock på upptäcksfärd och försökte beskriva vad vi såg för Holger, det fanns kalhyggen som gjorde att man inte kände igen sig alls på en del ställen, vi åkte förbi mitt barndomshem som numera är sålt, min morfars hem där Holger o min mamma och de andra syskonen är födda och där Holger o Majlis i slutet av 50-talet uppförde sin villa som också sålts. Vi åkte på lite annan sightseeing utanför Kalix också och jag beställde två pizzor till dem som de sen la på rullatorn och gick upp i sitt höghushem och avnjöt.

Själv susade jag hem för att göra köttfärsbiffar, koka potatis och göra en stooor sallad men tyvärr var det lite för svalt att sitta ute så vi åt inne för en gångs skull. Fick en jättevacker Morsdagsros till, av det hemvändande barnet - Mallorcafararen Patric - en gul den här gången som nu är planterad i ett lerkrus. Han och äldste sonen hans klipper sig hos ena dottern och jag frågade om inte lille Albert ( 4 år) skulle klippa sig oxå, han har dock inte funnit nog förtroende för sin faster än, så han säger bestämt "jag klipper mig hos Camilla, på byn"! Så det så, den grabben kommer att gå långt han vet minsann vad han INTE vill.

Smilla startar numera morgonsång för hon har kommit på att det finns en till värld - den UTANFÖR dörren - och dit vill hon genast då hon öppnat sina pigga gula ögon. Matte är inte lika intresserad kl 05.22 särskilt inte i morse då snålblåsten ven som ilskna pilar kring kroppen.

Hon fick lugna sig lite tills husse släppte ut henne i linan och då jag slutligen släpade mig upp ur sängen satt hon på vakt i blåtryhäcken, där bytena kan finnas, humlor, myggor och gud förbjude pippifåglar o EKORRAR!!!!.

Idag blir det bassängträning och promenad ska bara ta på vintermunderingen för nu är det INTE varmt ute kanske kommer de sk järnnätterna nu - ikväll åker blommorna in i garaget för jag har ingen lust att se att de fryser bort. Hur det ska gå med dem på kyrkogården vet jag inte men man kan ju inte vara överallt.

Framför allt inte 40 mil norrut där det har snöat - fy fasiken om jag int´skull´flytta på stört.

Nej bevare oss nu har jag inte mer tid att lägga på journalistiken och man får betala för förlustelserna oxå i form av nackspärr eller nackskott som en "utomjording" från Jordanien sa! När det heter ryggskott varför inte nackskott???

Framåt marsch i Helly Hansensockan!

Kram Nonna