Sommartider hej, hej - sommartider!!

Så sträckte kung Bore ut lillfingernageln - och vips kom isiga vindar farande - och idag har vi bara haft ca 16 grader. Det betyder att kroppen har rört sig flitigt för att hålla värmen och jag valde gräsklippning istället för promenad får väl se hur det mycket det kostar i slutänden.

Gräsmattan blev så fin den börjar faktiskt ta sig på kalfläckarna nu och frånsett potatislandet så ser det bra ut. Lars kastade ner bakpotatisar med groddar i en ände av landet och där är det blast som heter duga...men de andra syns inte ovan jord ännu... ja det är världsrekord i min snart 55-åriga potatisodlingskarriär. Jag började odla nåt år efter jag föddes eftersom jag fick förmånen att komma ut på landet, till mina fina föräldrar som tog hand om mig då inte de biologiska hade möjligheten.

DÄR odlades det både det ena och andra och potatissorterna avlöste varann allt i ett ständigt försök att hitta de godaste och bästa sorterna för zonen. Pappa Kalle sitter nog i sin himmel och vrider händerna över sin dotter som kastade ner ogroddade sättpotatisar och trodde det skulle gå. Nåja Kalle vi har inte sett slutet än. Förresten ska vi "fira" pappas 100-årsdag den 10 juli med att sätta vackra rosor på graven. Han sa alltid att han skulle bli hundra år men han smet 14 år tidigare - helt ofrivilligt. Människan spår och Gud rår.

Den 11 juli, dagen efter, ska vi följa Maja på hennes sista färd till viloplatsen på samma kyrkogård där mamma o pappa ligger fast längst bort, i det nya fina området som är så vackert. Telegrammet är klart nu, jag har målat blommor i akvarell och textat vår vers med bläck med calligrafipenna. Vi vet att Maja skulle ha gillat det och DET är viktigast för oss.

Maja o Folkes bonusbarnbarn, Sandra, har varit hit och gungat i hängmattan som hon brukar och vi har träffat äldste sonen Daniel och fått beklaga deras förlust och prata lite och det känns ju bra.

Dessutom har jag träffat en av hennes närmaste arbetskamrater, Elisabeth, vi pratade en lång stund och det visade sig att de var lika oförberedda som jag var - man tror ju ibland att man är den enda som inte förstått...hur sjuk hon var och hur oddsen var osv. fast tårarna rann så var det så skönt att få dela sina tankar och minnas henne och hur hon pratat sista tiden.

Bl.a hade hon kallat sin syster till rtg-undersökning och hade skrivit på kallelsen att "vi ses då du kommer" och då hon kom till undersökningen var Maja redan borta. Det blev en känslosam stund för både systern och rtg-personalen.

Man tänker mycket på henne och funderar på alternativen - om hon fått leva - hur skulle det blivit??Om hon valt att vara hemma över sommaren och börja behandlingen senare, hade hon funnits med oss nu???

Nå jag hör ju till dem som tror att vi har vår utmätta tid, och hennes var nu över, men det lämnar ju ändå många frågor kvar vi är ju trots allt bara människor och jag önskar så klart att hon fått finnas hos oss alla - inte minst sin familj - i ännu många år.

Måtte allt gå bra för hennes familj och måtte de - så småningom - finna en meningsfull tillvaro utan Maja. Det vet jag att hon skulle ha velat hon hade ett stort hjärta och ville alltid alla andra det bästa.

Just nu ligger Lars i bubbelbadet och vilar sig, han är väldigt trött och slut, men det är ju bara måndag och tisdag till veckan kvar tills vi får semester. Då ska vi inte göra "många knop" alls utan försöka vila oss och hämta krafter.

Jag hoppas verkligen att man lyckas samla unghopen och deras närmaste och äta gott och skratta gott NÅN dag men det verkar ju vara väldigt upptaget överallt så man ska inte ta nåt förgivet!.

Konstigt nog har jag inte fått svar på vare sig EMG, SEP o MEP eller blodprovstagningen ännu så nu på måndag ska jag ringa dit och kolla när det dröjer så här länge så vill man ju tro att man har kollat svaren men inte hunnit medd, om man inte hunnit kolla svaren o det vore något negativt så vore det ju fruktansvärt.

Nu är det kväller och man får nog krypa ner i bädden med Marian Keyes senaste och Smilla så klart, hon ligger tätt intill mattes ben och i sängen bredvid snarkar husse.

Caisa o Emil har varit på Kolmården idag och LS o Per är nog i Piteå och har poppat till Gary Moores ljuva stämma och vad sonen med familj gör vet jag inte de har inte avlagt nån som helst rapport.

Måtte ni alla ha en skön tillvaro och kom ihåg att skratta mycket - även du Gunvor - fast koftan blev för lång men det betyder ju bara att du stickar flitigt - även du Eva S fast det bara är en semestervecka kvar - även du Sirpa H fast du knappt hinner andas för att vara farmor - även du kusin Eva fast livet är motigt just nu och hjärnan ska vila - även du moster Mikael som ska ta hand om skutan och vara kapten medan Eva vilar knoppen - och särskilt du min fantastiske man som snart ska få en välförtjänt semester och följa med din fru på diverse små utflykter.

Massa kramar till alla

Nonna

Bilderna är barnbarnet Dennis som visade upp sig på sista matchen inför sommaruppehållet.

Och bubbelkaret där maken ligger o mojsar.