..snart är det skalpelldags..

Nu ni - nu händer det saker! Idag har jag träffat kirurgen som ska befria mig från stenarna som sätter sig i vägen för mitt välbefinnande. Det var ett fint möte, jag fick redogöra för mina besvär och vi pratade om hur det är vid gallsten och tittade på UL-bilderna av min blåsa och han såg den största stenen och dessutom vad han trodde var flera stenar i mitten av blåsan. Hela blåsan tas bort och det görs under narkos med titthålskirurgi, såvida det går, annars kan man förbehålla sig rätten att ta till större snitt under operationen. Man kan bli inlagd en stund eller över natten beroende på hur man mår.

Eftersom yngsta barnet kommer hem 18 dec och jag ska hämta henne på Kallax och dessutom Lars moster May ska begravas den dan, så tänkte jag att hoppas att det inte blir då av alla dar man föreslår. Gissa vad?? 18 dec!

Nå vi flyttade det till 16 dec så jag är nog ´fit for fight´ då dottern ska hem. Dessutom har jag ställt mig i avbokningskö och enligt Inger som har koll på opläget så sker det ofta avbokningar och nu särskilt i förkylningstider. Då kan man få en tid från en dag till en annan.

Han var helt inne på att man ska ta bort detta fortast möjligt eftersom jag har besvär varje dag.

Jag fick fylla i en blankett på fyra sidor och göra EKG och ta blodtryck och träffa narkosdoktorn.

Vilken eminent service vi har på vårt sjukhus man kan bara säga att det är för sorgligt om detta försvinner i storregionernas gap! Inte fasiken kommer det att bli bättre det kan jag ju aldrig tro.

Anestesidr och jag gick igenom mina allergier och han kollade nacken och konstaterade att jag ju är gruvligt stel men han sa att det finns andra metoder att ta till vid intubering om det skulle bli problem. Jag har bönat att man ska stabilisera och vara rädd om nacken och de visste om det så det larmet har gått från Göran.

Vilka dom reservmetoderna är har jag funnit för gott att vara ovetande om men det blir säkert bra jag litar på dom alla.

Hemmavid så går det vidare, nu är tapeterna på plats och likaså sofforna som var mycket större än jag trodde, jag bad om mått av säljaren flera gånger men hon kom aldrig till skott och det var så många turer och jag hann backa ur alltihop ...men det var en annan historia, men har man åkt bortåt 15 mil enkel väg, med släp, så tar man med sofforna hem och testar och det är ljuvliga möbler, mjukt svart skinn, sköna soffor med bra djup, som man kan både ligga och sitta skönt i och som passar bra i rummet annars, men de kunde ha varit lite smäckrare. Men va fan för det priset får man inte ALLT.

Kan berätta att de vägde multum, men den gullige sonen min han följde med och bar tillsammans med maken och en man i familjen vi köpte av ut dem och det var tungt som bly och trångt som i en sardinburk men hem kom dom hela och fina. Patric m fam fick ju vår hörnsoffa och den hoppas jag dom kan sitta bra i något år den är 6 år gammal och är inte nersutten men kissemiss har klöst tyget, så jag klippte trådar och dammsög och försökte fixa till den. (Nu gäller det att bryta det där klösbeteendet här hemma). Dom ville ha soffan, dom saknade sin hörnsoffa som dom hade tidigare så jag hoppas dom kan trivas med den.

Tack så hemskt mycket för hjälpen Patric. Hemma fick vi vänta på att nån granne kunde förbarma sig och hjälpa oss att få in sofforna men snälle Tommy kom hem efter nån timme och det gick bra, vi hade nog lite större dörröppning. Själv rörde jag så klart inte ens soffbenen det var alldeles otänkbart. Patric sa att det kan du glömma den väger så mycket att du inte ens skulle orka rubba den från backen - barnen ska man lyda annars får man inget besök på hemmet om man har oturen att komma sig dit.

Nu kan man sitta och vila lite och kanske kan man hinna besöka sina gamla släktingar i höghuset jag känner att jag försummat dem i dessa renoveringstider och sen ska jag jobba på med lite julklappar.

Sköt om er det kommer fler inför-operationen-rapporter.

Ha det bra och drick lite glögg o käka rödakors-pepparkakor det gör vi! Tack till kompisen Sirpa som kom med vaniljglögg den var smarrig! Får väl se vad gallan tycker???

Vi=Smilla o matte för Husse arbetar em igen!!!Hon har käkat lite pepparkaka men glöggen nobbade hon.

Kram Nonna