Härliga dagar med sol och lite värme, maken han varvar utvändig husmålning med invändig renovering och jag försöker hjälpa till så gott det går men inte kan man väl skryta med så stora utförda projekt.

Idag var det vårdcentralsbesök redan 08.45 - jag var nog dagens första patient eftersom de har telefontid först på arbetsdagen - så nu har vi gått igenom mina bekymmer.

RTG- resultatet som kom för en vecka sedan var ju ingen munter läsning men jag har fått förklarat för mig nu vad det här kan tänkas innebära för mig. Lite lugnare är jag kanske för då jag läste det trodde jag att den totala söndervittringen drabbat mig.

Det föreligger LYS i LV-kotan och en kotförskjutning på 5 mm något man inte sett tidigare och som tyder på att det kan vara genetiska försvagningar, en spricka i kotbågen helt enkelt, kotförskjutningen påverkar L5-roten och dessutom har jag ett cm-stort benfragment/förkalkning på den nivån som ytterligare täpper till foramen.

En höggradig diskdegeneration på L V - S I det är ju där jag hade mitt stora diskbråck 2001.

Gasfenomen i disken på den nivån betyder att den är hoptryckt och är inget farligt, det låter ju som om man håller på fyllas upp och kanske går till väders.

Tänker mig att vi seglar omkring en massa gasfyllda diskbråckspatienter högt bland molnen och möts i ett cresendo av klagan!! Är ni med??

Intervertebralledsartros på samtliga nivåer. Ska det va´så ska det va!

Operation blir det inte, det är för många skadade nivåer så det tjänar inget till. I nacken är det ju samma sak för många skadade nivåer med problem för att göra några operativa ingrepp annat än vid akuta smärttillstånd som är olidliga eller beträffande ländryggen att man inte kan gå på toa, då vet jag ju att då är det akuten DIREKT som gäller.

Min dr och även jag själv tycker att jag ska vila på heltid nu dvs inte arbeta alls tills 30 juni för smärtnivån är högre och jag behöver träna i lugn o ro och ta det lugnare.

Om sen FK har samma uppfattning och ger mig nån sjukpenning får vi se. Dessutom har han skrivit mitt intyg till FK för den fortsatta förl. sjukers på 75% så det var snabbt o effektivit.

Han sa att det absolut viktigaste är att jag inte "kastar in handduken" och jag sa att det tänker jag inte göra - där ligger så många handdukar redan så det behövs inga fler - han skrattade gott åt det och jag får fortsätta att masa runt i ullstrumporna efter bästa förmåga.

Då jag kom hem från dr tog jag mig en promenad fast det gick inte i så rask takt och jag hade en stunds vila då jag mötte en bekant med en "go-vovve" på vägen men jag kom runt den halvtimmesvända jag brukar gå om än med lite mer plågor. Nu är det JAG som bestämmer inte smärtorna så jag ska försöka få upp kondisen igen. Imorron är det bassängträning kl 15 det ser jag fram emot.

Nog om krämporna nu, jag ska ut och resa på onsdag - ända till hufvudstaden - tur att jag inte bokade in nåt bagage det blir bara en liten väska för det ska inte lyftas några stora grunkor nu.

Smink, tvål, shampoo och andra livsuppehållande medikamenter tänker jag mig att dottern bjuder på och det är ju det som väger multum.

Jag ska visst bli "paltlärare" för ungdomen ska lära sig att göra palt och det kommer nog att föranleda ett och annat skratt.

Svärsonen ska presentera sitt examensarbete på KTH på onsdag men jag hinner nog inte dit tills dess - stress är ju inte min melodi det kan bli hur galet som helst då. Gud vet var man skulle hamna det är trots allt 35 år sen snart som jag bodde där så inte minns jag sååå mycket. Onsdagen är bokad för middag med hans föräldrar o dotter o svärson så klart. Dock inte palt!

Torsdag ska jag på rygghealing och tarottolkning med dottern och så blir det väl palten och koman och så är den dan till ända.

På fredag em far jag hem igen till norr - man ska begränsa besöken lite hos barnen - snarkande, morrande svärmödrar/morsor ska veta sin plats och stanna lagom länge. Ungdomen har ju sitt att tänka på. Ska bli helkul att se deras Brommahem säkert fint som snus.

Kramas med lillbarnet och om dom har nån pall kanske jag kan nå upp till svärsonens nivå med och prata strunt och allvar och umgås, bara det räcker ju en lååång väg.

Kanske hinner vi en secondhand-vända på fred fm det vore väl helt underbart.

Sthlm är ju en så vacker stad och jag skulle inte ha något emot att bo närmare den vi får väl se vad framtiden för med sig.

NU har den fört med sig en herrans massa värk i nacken i alla fall, bortdomnade armar och stel bröstrygg så det får bli TVÄRSLUT med skrivandet - som vi säger i norr.

Ha det bäst och glöm inte att flina det är mycket bättre än att grina!

Puss i pannan

Nonna