Dag 8 - Ett ögonblick i livet...

det får bli dagens läkarbesök i Sunderbyn. Vad jag är tacksam för tumhållning, Kristinas böner som kan lyfta halva himlen, Evas hålla handen och alla er andra som tänkt på mig idag. Tack  - det hjälpte!
Vilken fantastisk doktor, en utomlänsdoktor som lyssnade med totalt fokus på mig i säkert en halvtimme, ställde frågor och förklarade. HELT påläst i journalen och om tidigare rtg utlåtanden, förklarade på ryggraden som låg på bordet och såg till att jag fattat rätt! Sen sa han att han ville undersöka mig och det gjordes och efter det så sa han att "du ska veta att din berättelse, min undersökning och de utlåtanden som finns det stämmer väl överens!" Inte för att jag trodde något annat, jag har ju ingen påhittad historia, men det gav ändå trygghet att höra det!
Knäppandet i mitt bäcken som jag haft länge och som ingen kunnat förklara, är något som heter "snapping hip" och om man läser om det så ser man att det drabbar flickor i övre tonåren - där har jag befunnit mig lääänge nu!  Det är nära förknippat med mina trocanteriter.

Denne dr P säger sig vara beredd att operera mig för att stabilisera L5 - S1 OM en hoper andra saker stämmer. Han har talat om farorna, att INGEN kan garantera något och hur många procent som inte lyckas och berättat om hur mycket bättre det kan bli om det lyckas - men patienten fattar beslutet.
I mina vågskålar ska läggas plus o minus faktorer förstås, men jag sa att jag fattar inget beslut förrän jag vet hur det ser ut inuti. Det förstod han så klart och jag sa vad jag hade gjort för att få till stånd den MR jag visste att han ville ha - men 6 månaders väntetid råder - nu ska ska han se till att de prioriterar detta så nu kanske det kommer en kallelse till nån av kamerorna i Norrbotten ganska snart. Denna dr är tillbaka i v 3 2011 då ska jag besöka honom  med den  info som MR ger.
Det finns i stort sett ingen disk på LV-SI-nivån och detta har ju gjort att jag fått en spontanfraktur i  kotbågarna, kotan ovanför glidit i förhållande till S1kotan och det är där man ska fästa ihop mig i så fall, nu lever bakre kotdelen ett liv och främre delen ett annat och det ger instabilitet och överrörlighet i bäckenet och SMÄRTA så klart! Det finns så klart ett aber och det är disken på L4 som har en ruptur, ser den sämre ut än  på MR 2007 då går det inte att göra för då kommer den inte att hålla. När man stabiliseringsopererar så ökar påfrestningen på närliggande områden eftersom man blir mindre rörlig där man stelopererar.
Man opererar inte profylaktiskt heller, så man fäster ihop båda om det inte redan är ett diskbråck på L4.
Då får man väl vänta och se om den disken går sönder så kan man tråckla ihop båda! Ja jag känner att jag äntligen har fattat hur de tänker och fått det så bra förklarat så det kunde inte bli bättre!
Bemötandet, lyssnandet och det seriösa förklarandet det var värt GULD! I enkätundersökningen gav jag 5:or rakt igenom, jag hade inte mer att önska! Vi har en fantastisk vård i vårt land när rätt personer finns på plats!
Det blev ett ögonblick som jag bevarar och nu ska det smältas och ältas och sen får vi se vad det blir i slutänden.
Först MR och så ska jag vara rädd om nacken för händer det något där då far alltihop "rakt söderut" som han sa! Då skrattar man inte varje dag kan jag lova!
Hemvägen i kolsvartet var en mardröm för sig, men jag kom hem - mer tur än skicklighet för mitt mörkerseende har mycket övrigt att önska. Alla dårfinkar som vill in i bakluckan önskar jag dit pepparn växer, men de begriper inte bättre! HÅLL AVSTÅND, för mig kan det vara skillnaden mellan liv och död!

Nu smälter man ögonblicket och kan finna ro och vila i det som är och det som kommer - vila ska jag dessutom göra i fyra veckor från fredag och det vet jag att jag behöver, nacken får inte bli sämre för då talar vi om en annan sorts kirurgi som jag hoppas jag slipper!
Mina varmaste tankar till Eva och Stefan - jag ska be Kristina be för er hon kan det där med de rätta energierna och kontakten med allsmakten!
Kram till er alla..
Nonna