Utpost Hornsgatan och vi såg hela tåget och ibland var det sorgligt och djupt gripande - ibland fick vi skratta gott - men mest av allt är jag stolt att jag bor i ett land som kan ordna sånt, de första demonstranterna gav tårar i min annars torra ögon, de som gick för alla dem som aldrig kan gå, aldrig törs säga, aldrig får vara avvikande för då får de plikta med sitt liv..med tejp över sina munnar gick de stolta fram. Jag är stolt över de föräldrar som steg fram, de som lever i regnbågsfamiljer och som är så stolta över de barn som kommer och finns som ett skydd över alla som blir utsatta av fördomar och hårda ord.
Varän dessa människor må gå så hoppas jag att jag aldrig ska höra till de fördömandes skara utan att jag ska ha kraft att ta till mig alla som vill bli min vän.Vi åt lunch i Gamla Stan, passerade Slottsgården, Mynttorget och gick genom ett kokande Stockholm på en Drottninggata som var så full att man plöjde fram i folkhavet - det var HÄRLIGT!
Vi tog oss fram till C-station och tog pendeln hemåt, den kom precis då vi kom ner och vi fick sittplats, mer än man kunde drömma om då man såg perrongen! Det var knökfullt av folk.
Nästa måndag gillar vi extra mycket då ska L träffa en VD som verkar vilja ha honom!!!
Men före det ska jag besöka min minsta myra som har det kämpigt, tar med lite godsaker och muntrar upp familjen Åkerlund med, sen kommer Canadafrämmande på onsdag - härligt Gunvor, och vi har fått regn så alla pytsar är fulla av regnvatten nu -Jippie vi är rika_!!!!
Barnbarnet Stoffes lag vann på sin fotbollsturnering i helgen så livet är så klart jättebra!!!
Kram alla och håll tummen att brunnen blir full och vi kan duscha hemma snart!!!
Nonna en nerregnad Donna

2 kommentarer:
Fina fantastiska bilder, det måste ha varit rätt häftigt att vara och se paraden.
Javisst kan vi vara stolta att vi iaf har så pass respekt över våra regnbågsfamiljer i Sverige.
Har nu inte så stor erfarenhet från en sån familj, men många gånger kan jag tro att det är som 'lugnare' hos dom.
Har hållit tummarna så de är lila...har ni fått vattnet än?
Kramar!
Ja gissa det du, fantastisk parad som jag inte tänker missa i fortsättningen om jag har chansen att vara med. Man fick se mycket och vara med om känslan att inte vara en bland alla i mängden och ha vågat komma ut och bli utsatt!
Nej vatten vad är det?? Vi har inget sånt i kranen nu är det mer än 4 veckor sen och inte regnar det överdrivet mycket heller...men vad ska man göra?
Vi söker bostad och hoppas att det ska ordna sig, Ljusfolkets ledstjärna tröstar mig! Under tiden roar vi oss med besök från Canada och omsorg om det gravida barnet! Kram Charlotte /Nonna
Skicka en kommentar