Vi tog pendeln maken och jag, in till stan - där träffade vi en god väninna från norr som mellanlandade i stan några timmar då hon tillsammans med sin syster skulle göra den årliga Helsingforstrippen.
Vi stämde träff på Centralen men det finns ju som bekant en hoper utgångar så vi fick leta lite innan vi hittade varann. Sen gick vi ner till Sergels och åt en asiatisk buffé ooch sushi som var jättebra. Vi satt och pratade med Sirpa och Tintti om vad de skulle göra på sin resa och det var så klart fullspäckat program - jättekul att ses så klart. Tror de får väldigt skoj och mumsig mat och dryck.
Sen hann vi med att träffa Caisa också som kom in till stan från jobbet och blev bjuden på en räkmacka och lite juice.
Lite tagen såg hon ut eftersom hon blivit heltidssjukskriven idag då det är risk för att hon får sitt barn för tidigt om hon inte vilar. Den lille rackarn verkar ha brådis ut - han blir väl nån sån där som har svårt att vänta kanske!! Hur mycket vi nu än längtar efter honom så får han hålla sig i magen tills han växt klart o mormor hunnit montera hans tröja, och sticka klart hans gulliga spetssockar och annat planerat.
Hans far o farfar ska måla en vagga så de lär nog svinga penseln fort annars får han sova i vagnen!
Vi tog en T-tur till Slussen och gick ut på söder en sväng och folkvimlet var inte litet ska jag säga.
Vi blev så nöjda så vi tog pendeln hem och nu väntar lite kycklingsallad o ett glas rosé sen ska jag måla lite på min tavla.
Inget vatten ännu och inte tillstymmelse till regn heller hur mycket man än dansar, blå, blå himmel och sol.. till veckan får vi främmande från Canada några dar så då kunde vattnet gärna komma tillbaka men tro inte det!
Det får gå ändå!
Kram till er alla tappra läsare sköt om er i solen få inte sting bara!
Nonna
Vi stämde träff på Centralen men det finns ju som bekant en hoper utgångar så vi fick leta lite innan vi hittade varann. Sen gick vi ner till Sergels och åt en asiatisk buffé ooch sushi som var jättebra. Vi satt och pratade med Sirpa och Tintti om vad de skulle göra på sin resa och det var så klart fullspäckat program - jättekul att ses så klart. Tror de får väldigt skoj och mumsig mat och dryck.
Sen hann vi med att träffa Caisa också som kom in till stan från jobbet och blev bjuden på en räkmacka och lite juice.
Lite tagen såg hon ut eftersom hon blivit heltidssjukskriven idag då det är risk för att hon får sitt barn för tidigt om hon inte vilar. Den lille rackarn verkar ha brådis ut - han blir väl nån sån där som har svårt att vänta kanske!! Hur mycket vi nu än längtar efter honom så får han hålla sig i magen tills han växt klart o mormor hunnit montera hans tröja, och sticka klart hans gulliga spetssockar och annat planerat.
Hans far o farfar ska måla en vagga så de lär nog svinga penseln fort annars får han sova i vagnen!
Vi tog en T-tur till Slussen och gick ut på söder en sväng och folkvimlet var inte litet ska jag säga.
Vi blev så nöjda så vi tog pendeln hem och nu väntar lite kycklingsallad o ett glas rosé sen ska jag måla lite på min tavla.
Inget vatten ännu och inte tillstymmelse till regn heller hur mycket man än dansar, blå, blå himmel och sol.. till veckan får vi främmande från Canada några dar så då kunde vattnet gärna komma tillbaka men tro inte det!
Det får gå ändå!
Kram till er alla tappra läsare sköt om er i solen få inte sting bara!
Nonna

4 kommentarer:
Låter som ni haft en härlig och trevlig dag i stan:)
Kram från oss i Töre.
Sirpa M
Sirpa; ja det var det, på söder är det mysigt att gå, i smala gränder och vimlande folkmassor, fyra grabbar spelade och sjöng mitt på Götgatan och folk stannade upp och lyssnade, vi var in i saluhallen på medborgarplatsen och där fanns det godsaker till priser som får en att blekna!
Sköt om er alla!
Kram
Hej Nonna!
Stockholm är en fin stad.Så mycket roligt jag haft när jag växte upp.Mitt första jobb var i det första höghuset vid Sergels Torg.
Vilken lycka du har att vänta på ditt barnbarn.Får hoppas den lilla parveln väntar på sin entre.
Sköt om er ni också,grattis till maken i efterskott.
Kram/Gunilla
Tack Gunilla, så klart tror vi och hoppas att lille mannen håller sig i sitt bo tills han ska komma ut men det känns ibland som om han har bråttom och det är jobbigt att hålla sig i stillhet för Caisa.
På 70-talet jobbade jag på LM på Telefonplan och dit har jag inte varit ännu, inte till Botkyrka eller Norsborg heller där jag bodde..Tänk att Caisa jobbat som ungdomscoach i Botkyrka och försökt förbättra kommunen och dess ungdomar i deras projekt om att bli en bättre kommun och att ta hand om ungdomarna så de får jobb osv..som om cirklar sluts känns det!
Måste ha varit mäktigt att jobba vid Sergels i höghus det är ju mäktigt än idag. Maken tackar och förlåt att jag inte svarat förrän nu!
Kram från Nonna
Skicka en kommentar